sandraekdahl

Kategori: tankar, känslor och funderingar

Overkligt

Idag så var det dags för oss att testa ut och fixa med studentmössor. Just då när vi höll på så kändes det helt naturligt och jag var rätt så säker på hur jag ville att den skulle se ut. Men nu efteråt när jag kollar på den här bilden på mig&Linnea så känns det lite overkligt på något sätt. Att vi om ca 7 månader springer ut och viftar med våra mössor och skriker det klassiska fyfan vi är bra. Det känns så långt borta samtidigt som det är precis runt hörnet för snart är det höstlov sen börjar vintern komma krypandes och då blir det dags att öva inför lucia, julavslutningar och annat sen så är det jul och dags att fira in 2015. Är så skrämmande att tänka så samtidigt som man längtar sååå mycket tills den dagen man kan lägga skolan och det där på bakom sig. (Okej låter som att jag avskyr skolan, det gör jag verkligen inte!!)

Det som får mig att längta till vår studentdag är att jag kommer få fira den med några av de absolut bästa människorna jag har i mitt liv. Det är champagnefrukost, träff med våra lotsar, utspring, studentfirande med familj och närmaste sen dansa loss hela natten och mycket mer! Allt detta på en och samma dag, fyyfan va underbart. Dock kommer jag ju lipa sönder vilket jag alltid gör vid sådana tillfällen! Får typ redan ont i hjärtat över hur mycket jag kommer sakna min klass.

Längtar till denna dan lika mycket som jag inte vill att skoltiden ska ta slut riktigt än..

 

---

Merry Christmas

Vet att september månad precis börjat men alltså jag vill SÅ HA JUL NU!!! 

Jag vill börja lyssna på jullåtar, pynta det med mysiga julgrejer inomhus, göra snögubbe och se hur allt förvandlas till ett fint vinterland.

Jag ser fram emot att få och ge klappar, julhandla och bara ha de sååå otroligt mysigt.

Sitta inne och kolla på de klassiska julfilmerna, göra pepparkakshus och allt det som har med julen att göra!

GE MIG JUL

Untitled - image #1520603 by lovely_jessy on Favim.comadd a caption

Starssweater weather :3

christmas, decorations, festive, lights, park - image #317663 on Favim.com

Untitled

It&#x27,s the most beautiful time of the year - animated gif #1401737 by korshun on Favim.com

 

 

Lyckligare nu

Längesen jag kände mig nere. Jag gjorde det väldigt mycket förra året, jag kunde bryta ihop inombords och när jag var själv så kunde jag flera gånger bara gråta mig till sömns. Jag har aldrig riktigt kommit fram till vart problemet satt och kommer nog aldrig få veta heller. Men detta året har det endast hänt några få gånger och det är en så otroligt skön känsla. Det jag misstänker är att jag kände mig väldigt ensam. Jag kände mig ensam och otillräcklig men de känslorna har verkligen ändrats. Inte för att låta sådär löjligt klyshig.. men mycket tror jag är Emil förtjänst! Han gör mig självsäker. Inte för att jag har haft speciellt stora problem med min självkänsla och mina tankar om mig själv, men alla har ju sina små komplex mm. Emil får mig att glömma det där (för det mesta). Han älskar mig för den jag är, jag vet att jag inte behöver göra mig till. Jag kan ligga i mjukisbrallor, tjocktröja och osminkad med bulle på huvudet men ändå så kommer han och pussar på mig och säger att jag är finaste han vet. Och det är nästan helt sjukt att bara en person närvaro kan ge så mycket. Vi har varit tillsammans i ett halvår om ca 10 dar, men jag känner mig fortfarande nykär och ler som världens största fåne varje gång jag träffar honom. Han ger mig fortfarande likadana fjärilar i magen som jag hade i början då jag började falla för honom. Och jag är sååå glad att jag inte känner mig sådär ensam längre. För p.g.a att jag fått bättre självkänsla har jag slutat tvivla på så mycket annat. Slutat tvivla på att jag inte kan klara av skolan så som jag vill, slutat tvivla på att jag inte kan komma till jag vill efter studenten och mycket mer som snurrar i tankar som student. 

Förra skolåret var verkligen inte mitt år. Jag var sjuk en hel del, var alldeles för skoltrött och jag brydde mig inte allt för mycket om inlämingar och plugga till prov och allt det där som ingår i skolan. Men grejen är den att jag får sota för det nu och det kan jag lova er suger så sjukt hårt. Men man får bita i det sura äpplet och bara ta tag i det. Tack vare att jag gjorde som jag gjorde förra året så har jag gett mig fan på att göra saker rätt för mig nu detta sista året. Göra inlämningar i tid, plugga till prov och idag när jag gjorde min inlämingar så kändes det bara så himla skönt. Visst det är inte jätteroligt men SÅ himla goare känsla att veta att man gjort det man ska istället för att ligga och kolla på serier och sen ha en liten klump i magen som ligger där och bara ger dåliga känslor. Det ska bli så skönt att gå och lägga mig nu jämte min kärlek, kolla på film och veta att jag inte har något som hänger efter mig som måste göras!! Värt att göra de tråkiga för en stund. 

Sov så gott, imorgon är det ju fredag :) puss&kram

Mina guldklimpar

- Mina underbara vänner!

- Min kusin som är mer som en syster!

- Min pojkvän!

Dessa personer ger mig så oerhört mycket glädje,

NI är guld värda

 

Lägg gamla lik och nya krig åt sidan

" Varje gång han lägger sitt ben nära mitt eget. Varje kyss. När han lägger hela sin kropp nära för att värma. Varje gång han klappar min kind. Det är en lyx att få känna och uppleva. Man måste blunda och känna hur hela kroppen vibrerar. Varje berörning. Njut av nuet, lägg gamla lik och nya krig åt sidan. Det betyder ingenting. Blunda och skratta av lycka när du känner dina läppar mot hans. "

---

always forever - Αναζήτηση Google

23;35

Mina tankar om arbete och arbetslivet

Först tänker jag på statusen. Hur vårt arbete och positionen på vårt arbete påverkar vår status i hemmet, på jobbet och i samhället. Jag tänker att ett jobb som t.ex sågverksarbetare kan ses på olika sätt om man jämför samhället med hemmet.


Man kanske bor i ett hem där man tycker att man ska ha ett yrke där man ska ”arbeta på riktigt”, att sitta på kontor och knappa på ett tangentbord inte är att arbeta på riktigt. Och då ser på man ett yrke som i detta fallet är sågverksarbete som ett ”riktigt jobb”. Medan samhället ser på de som ett misslyckande i livet, att man jobbar som det för att man inte lyckades med en karriär.

Sedan kan det också vara så att man bor i ett hem som inte har det så bra ställt ekonomiskt och då blir det säkert så att man ser annorlunda på ordet arbete. För då är alla pengar man kan få värdefulla, en lön kan betyda så mycket mer, jämfört med hur en ”kontorsnisse” som har det bra ställt och inte är lika ekonomiskt beroende. Och där kan man glida in lite på arbetslöshet som påverkar oss på många sätt. Det påverkar vår familj då man får lägre inkomst i månaden och de kan lätt bli prat i staden där man bor eller i vänkretsen som man umgås i.

Det viktigaste är att jobba med någonting som du själv vill. Något som först och främst får dig att trivas. Tänk dig själv att vara på ett ställe 5 dagar i veckan eller i vissa fall fler och inte trivas, det vore ju hemskt. Och att man känner sig nöjd med sitt val utav yrke. Man ska försöka hitta ett yrke som involverar något som man verkligen tycker om, som man känner att man är villig att jobba med och lägga ner sin energi på. 

Det här med ekonomi och hur viktigt de är med hur hög lön man får är olika från person till person tror jag. För en del är det jätteviktigt med att få rätt betald lön, den ska vara hög osv. Medan andra blir glada om dom får en hyfsat bra lön och klarar sig varje månad. Det skiftar beroende på vilka människogrupper vi pratar om.

Tänker även på det så kallade ”drömjobbet”. Ett drömjobb är någonting som man alltid strävar mot att nå. För alla har vi drömmar, stora som små. Då pratar vi om någonting som man skulle älska att jobba med, ett jobb som man inte skulle vilja byta ut mot något annat jobb i världen. Jag själv har två sådana jobb, nummer ett är musikalartist och nummer två är polis. Och dom hjälper mig att sträva mot ett mål och de hjälper även en att utvecklas som person. Alla borde ha mål att sträva mot.

Jag skulle rent ut sagt vilja säga att man ska strunta i status och allt sånt där. För om man ska leva efter andras åsikter och tankar hela tiden blir man i slutändan aldrig själv helt lycklig. Jobba med något som gör dig nöjd och glad. Ett jobb som får dig trivas och som ger dig något i livet. 

Från mig till er

Sitter i sängen just nu med tända ljus runt mig och mina tankar började sväva iväg mot dåliga tankar. Jag ville bara gräva ner mig, lyssna på depp-musik, sätta på en deprimerande kärleksfilm, gå in på weheartit och tumblr och leka emo för en stund och bara lipa röven av mig. Och då låter jag mig själv göra de! För de är bara sååå himla skönt att gråta av sig ibland. Gråta är en av mina favoritsaker, en av mina topp fem! För genom gråt får man ut allt de som du själv inte riktigt kan säga/hantera/förklara/gå igenom. Gråta hjälper. Det behöver inte vara något speciellt du gråter över, ibland är de massa som ligger lite i de "undermedvetna" som behöver komma fram. Det är så svårt att förklara känslan, men hoppas ni förstår er på mig lite i alla fall!

Jag är och har alltid varit en person med båda fötterna på jorden men ändå känns de som att jag ofta tappar fotfästet. De är vid såna tillfällen jag börjar känna mig ensam som aldrig förr trots att jag är så medveten om att jag har flera fina vänner och min familj runt mig som jag kan vända mig till och som alltid finns där. Ni kanske tycker jag låter helt jävla dum i huvet men så är de, jag känner mig väldigt ensam då och då. Vissa perioder mer och andra mindre. Jag tror inte jag är ensam om detta, man kan nog tro att man är de för det är inget man pratar om. I alla fall inte jag.  

Jag är en rätt öppen person och kan prata om de mesta med folk jag trivs med. Men även jag, som alla andra, har mina sidor jag aldrig visar. Att jag sitter hemma och gråter utan speciell anledning. Att jag kan gå runt och känna att något fattas fast jag egentligen är lyckligt lottad med allt jag har i mitt liv. Men även alla dessa grejer vet jag att jag inte är ensam om att känna! Det jag tycker är konstigt är att man inte pratar så mycket om just dessa känslor.. för att prata om de med någon och få dela med sig av de hjälper så sjukt mycket.

Om någon av er som läser detta kan relatera, prata med någon. Den ni litar allra mest på och vet inte kommer döma er. Eller prata med en kurator! Jag själv har gjort båda och de hjälper som fan rent ut sagt. Speciellt om ni har en bästa vän som ni kan dela allt med, för dom kommer försöka förstå och säga att du är värdefull. För de är du!! Vi alla är värdefulla på vårat egna sätt. Natti puss. 

Quotes..

Min andra hälft

Jag vill lyfta fram en av de mest viktigaste personerna i mitt liv lite baraaa! De jag vill säga är att utan denna kvinna hade jag aldrig klarat mig, verkligen aldrig. Vi behöver inte ses varje dag de kan gå två långa veckor innan vi ses men när vi väl ses är de som om vi ses varje dag. Skulle de gått ett år hade de varit likadant kan jag lova! Jag började umgås med Hanna för ja lite mer än två år sen måste de vara snart och redan från början kände jag att hon skulle bli mig nära. Och idag kan jag inte se mig utan henne vid min sida, hon är min syster. Jag känner mig så himla lyckligt lottad att jag får ha en vän som henne runt mig och att jag har en bästavän som jag kan lita på i alla lägen. Vad de än är så vet jag att jag kan vända mig till henne och hon kommer möta mig med öppna armar och hjäpla mig. Du betyder allt för mig och lite till hjärtat, du och jag genom allt de vet du. Puss på dig min syster jag älskar dig 

Läs, om kärleken

Diskuterade lite smått om känslor inom kärleken med en av mina finaste vänner nyss.

Och som ni kanske fattat lite så är kärlek något av de bästa jag vet, de är något jag ser som magiskt. Jag kan sitta och läsa om kärlek hur länge och mycket som helst, både lycklig kärlek, hemsk kärlek, olycklig kärlek, ja kärlek i alla dess former. Jag är sån som person att jag skulle typ kunna falla för vilken kille som helst.. haha nej kanske inte vilken som helst men typ, säger som mina vänner säger jag har ingen direkt "smak" på killar. De kan skifta väldigt haha men ändå som är dom lika varann på något konstigt vis, aja nog om det. Jag menar mer att när de kommer till kärlek så är jag totalt hopplöst förlorad, jag är totalt hopplöst förälskad i kärleken. Men sen har vi ju min syn på ordet "kär". När någon säger åååh gud jag är så himla kär! Och dom syftar på en person som dom bara smsat med lite och hälsat på i skolan typ, då blir jag ju bara så himlans förbannad! För då är man förälskad inte kär! för ordet kär använder man ( i min värld ) då man är på gränsen till att älska. Och man älskar inte vem som helst! Jag har själv sagt det till två personer( alltså killar ) i mitt liv, då jag menat de från botten av mitt hjärta. DET är när man är KÄR. 

Endel äldre människor, då syftar jag på vuxna som ungefär ens föräldrar. Kan se tonårskärlek som ingenting, och visst jag kanske också kommer tänka så senare. Men just nu lever jag mitt i min tonår och förlorar jag mitt hjärta till någon nu så är de hela min värld, de betyder allt för mig. Det är något som jag anser endel vuxna gör fel i, dom tänker äsch du är bara 16 du vet ingenting om kärleken. Ne jag kanske inte vet hur de är att vara 40 år och gift med hus och barn men jag vet exakt hur de är att vara 16 år och totalt förälskad! De finns många olika faser i kärleken! 

Jag skrev såhär till min kompis innan:

" Jag ser det som att de kommer alltid finnas snäppet bättre även fast man inte kan/vill tro det. Men jag håller fast vid tanken att, visst jag har förlorat mitt hjärta till några och det suger hur man kan älska någon fast de gör sådär jävla ont! Och man vill bara sluta älska personen men samtidigt ångrar man det inte en enda sekund. Men en dag kommer jag se han med stort H stå framför mig och se på mig så som ingen annan sett på mig.. han kommer se på mig som om man slagit ihop alla de där andra underbara killarnas blickar till en och samma och ingen kommer någonsin kunna slå det, jag tror och hoppas att man en dag kommer hitta den där som inte kan bli bättre." 

Och i min värld existerar inget annat än att de finns den personen som inte kan bytas ut av någon bättre, för alla. Man brukar säga att de finna en för alla och ja jag tror bannemig på det! Ingen kan någonsin övertala mig om något annat! Jag tänkte även en liknelse som jag själv (haha) tycker speglar det hela bra.. 

" Innan dess så kommer de alltid finnas bättre oavsett vad. Typ som kläder man ser ett par jeans och man älskar dom och använder dom tills de blir hål och man inte kan använda dom längre så dom måste slängas! Man letar desperat efter ett par likadana men såklart hittar man aldrig dom. Och sen dyker en ny modell upp som visar sig vara ÄNNU bättre och man kan inte tro det.. typ så haha, tillslut hittar man det absolut perfekta och i den stunden kommer man bara veta det." 

Jag skulle kunna sitta och skriva om mina tankar inom kärlek fram tills de blir ljust ute igen, men då blir det alldeles för långt.. vilket de redan är på väg att bli känns de som hehe. Men även fast man kanske är 16 år så har man varit med om mycket, eller jo de är klart de skiftar ju men för min del har jag varit med om en hel del känns de som. Jag har fått testa på sorg, lycka och alla andra känslor. Jag har fått testa på att ge mig in i kärlekens krångliga spel och fått mitt hjärta fyllt med kärlek för att sekunden efter få de krossat så att jag inte vet vad jag ska göra mer än att sitta tyst mitt på sängen och bara låta tårarna rinna. Jag har fått skratta tills magen krampar och tårarna sprutar av glädje. Jag har fått välkomna fina vänner in i livet och sagt hejdå till de som visat sig bara hugga en i ryggen. Man har som 16 åring börjat få smaka på livets både onda och goda i olika former. Men en grej som jag lärt mig genom allt och vill ge er och även påminna mig själv om återigen är att man aldrig aldrig aldrig får glömma vad man själv förtjänar. För de är så lätt att man glömmer bort sin värdighet när någon behandlar en dåligt inom olika relationer, för när du förlort synen på din värdighet då har det gått ett steg för långt. Så länge du har kvar synen på de så kommer du klara dig genom allt jobbigt, för då har du fortfarande dina fötter på jorden, de som håller dig kvar. Och samtidigt kom ihåg att de är okej att vara ledsen, de är okej att gråta och skrika ut allt. Och kom ihåg att när du ledsen över något så är de även okej att ha kul under den tiden. Nu säger jag godnatt, be strong puss // Sandra

Untitled

Upp